malaco

Malacosnören - Mer än gott...

Kan en kille se mer nöjd ut med en situation? Tveksamt. Jag minns att jag hade starka känslor för den här reklamen, kanske för att killens utseende påminde om Fred Savage i tv-serien "En härlig tid", eller att han var så populär att två tjejer klängde på honom och jag helt enkelt var avundsjuk. Jag vet inte, men känslorna ligger där under ytan och gör sig påminda när jag ser annonsen. Jag var i alla fall inte så patetisk att jag köpte godissnören från Malaco och gick omkring och försökte få tjejer att nappa på snöret och hängde från munnen.... men vem vet, kanske hade någon nappat.

Malaco presenterar: Duo

De här tablettaskarna är en del av min godisryggrad, och den solklara favoriten var asken med jordgubb och citron i sig. Den söta jordgubbssmaken blandades fint med den syrliga citronsmaken som gav ilningar i käkbenen. Jag har inget direkt minne av den andra asken med banan och melon, men jag kanske fastnade för jordgubb/citron-varianten och nöjde mig där.

Annonsen innehåller också information om en tävling där man kan vinna en DUO-badrock och här gäller det att knata iväg till butiken för att hitta tävlingsformuläret på gammalt klassiskt vis.

Lille Putte och de svarta gubbarna under sängen

Reklam för en godisklassiker som balanserar på gränsen över vad som kanske inte hade gått att skriva idag. Vad är det för svarta gubbar? Kanske hade reklambyrån en baktanke redan då - kanske inte. I liten text beskrivs i alla fall hur lille Putte (är detta en referens till Gullivers Resor och Lilleputtarna där, tro?) mutar sin mamma med svarta gubbar och pastellfiskar och Mallorcafrukter (hade ingen aning om att de hette så) när hon städat hans rum.

Extra nostalgipoäng för pojken i seglarutstyrsel och enkla texten "godisglädje".

Malaco - Förbjudet för vuxna

Anarki är det som gäller när barnen vill ha godis. Malaco har tydligen en tråkig direktör som bestämmer att det bara ska göras tråkigt vuxengodis (praliner ser det ut som). Men när barnen bestämmer (tillsammans med uppviglaren Malaco-elefanten) så görs det barngodis, det klassiska Malaco-godiset som vi är vana vid. Kanske bäst det, eller vad säger ni?

Riff - Bubbelt så gott

Riff är ett lakritstuggummit som har anor tillbaks på 1950-talet, och som då tillverkades av choklad- och dragéfabriken Willi AB i Alstad i Skåne. Willi AB såldes sedermera till AB Kalmar chokladfabrik, som vid det laget torde ha hetat Nordchoklad. Sedan blir det lite osäkert hur såväl namn som recept hamnar i Malacos ägo, men 1985 läggs i alla fall produktionen ner i Alstad och samma år lanseras nästa generation av Riff tuggummi - Soft Riff.

Tävla med Malaco

Tävlingar är alltid bra och helst ska de ju inte vara för svåra. "Känn igen Malacos smågodis" verkar ju inte kräva nobelprisgener direkt, vilket går helt i stil med hur tävlingar bör vara. Vinsterna är typiska för 80-talet skulle jag säga: cykel med bockstyre, Sony Freestyle, joggingdress och serietidningsprenumerationer. Klart godkända vinster skulle jag säga.

15 meter snöre!

En klassiker, och lika god idag som då. Favoriten var kola, och jag kan än idag känna otåligheten som gnistrade i mig när jag knöt knutar på ett snöre, om och om igen, fler och fler, bara för att sedan, till slut, stoppa i mig en enda stor knuta och tugga och tugga och tugga... Vilka minnen!

15 meter snöre!

Malacos godissnören gick/går aldrig av för hackor. Perfekt i lördagsgodispåsen liksom på kalas där det gäller att så snabbt som möjligt tugga i sig snöret utan att använda händerna. Om man ska prata om klassiskt godis av den nyare sorten så kvalar nog Malacos godissnören in på prispallplats.

Coolaste radion från Bugg

Bugg är en klassiker bland tuggummin och här gör de lite reklam genom att erbjuda konsumenterna att köpa en bugg-radio. Handen på hjärtat, jag hade gärna velat ha en sådan!